Hur fungerar en vind och hur såg det ut förr?
Bakgrund
Om man går långt tillbaka i tiden så hade de flesta hus inget innertak utan ett tak som i praktiken var helt oisolerat. Med tiden blev det aktuellt att sätta in innertak och någon form av isolering på vinden. Sågspån var en vanlig isolering fram till 50-talet.
Precis som med krypgrunderna skedde en stor förändring med vindarna under energikrisens 70-tal. Många ökade isoleringsmängden på vinden för att spara uppvärmningsenergi. En hel del bytte ifrån oljeeldat till el då denna var billigare.
Med mer isolering i väggar, golv och tak blev huset tätare och den lilla ventilation som tidigare funnits tack vare otätheter minskades dramatiskt.
Med minskat värmeläckage upp på vinden började problemen.
Byggindustrin började testa olika metoder för att minska fukten på vinden. Ökad ventilation med hjälp av takfotsventilation och så kallade mögelstoppers. Ångtäta skikt i undertaket som skall hindra fukt från att koma upp på vinden var ett annat.
För att ett hus skall fungera sunt behöver det råda ett noll tryck eller ett undertryck i boytan. Ju längre ifrån ett undertryck huset har ju större blir fukttransporten upp mot vinden.
Ju mer isolering du har mellan boytan och vinden ju kallare blir lufttransporten från boytan till vinden.
Kall luft bär mindre fukt än kall. Genom att sänka temperaturen med 2 grader på luften kan luften bära 10 % enheter mindre vatten.
Exempel.
20 gradig luft i boytan sänkt till 10 grader i transporten genom isoleringen upp mot vinden.
Normal inomhusluft har en relativ fuktighet på 45 %
När samma luft når vinden har den en luftfuktighet på 95 %
En annan effekt som ofta uppstår i samband med mindre värmeläckage är att fukt ventileras in på vinden utifrån. Det har framför allt att göra med nattutstrålningen. När det är kallt ute en stjärnklar natt kan temperaturskillnaden bli mycket stor mellan vinden och uteluften. Vi har i egna mätningar uppmätt så mycket som en 20 gradig skillnad. DVS 20 grader kallare på insidan av taket än vad utomhusluften är. Med denna stora temperaturskillnad är det i praktiken omöjligt att undvika kondens på vinden.
Vad vi kommit fram till
Att ventilera mer på vinden är ofta lönlöst. Ofta leder detta till mer skador än om ventilationen lämnas normal. Jag pratar med åtskilliga personer varje vecka som ”provat” att öka ventilationen på vinden med hjälp av sk ”mögelstoppers” och andra produkter. Det tar oftast en vinter och vinden är ännu mer angripen av mögel.
Att stänga igen vinden helt är också riskfyllt. Har du minsta luftläcka nerifrån boytan eller en liten skada på takpappen kan mögelpåväxten bli explosionsartad. Fukten har helt enkelt ingenstans att ta vägen.
Att montera en ångspärr på den varma sidan i innertaket är idag standard och fungerar bra så länge den är hel. Tyvärr räcker det med en lite oförsiktig elektriker som skall göra en kabelgenomföring eller montera infälld belysning i taket för att den skall vara förstörd. Ett annat problem med ångspärr av byggplast är att materialet i sig inte håller mer än 20 till 30 år. Idag finns det bättre material men de flesta är fortfarande på experimentstadiet.
Att i efterhand montera en ångspärr är idag mycket kostsamt då detta bör göras mellan innertaket och vindsbjälklaget.
Att lägga en ångspärr från vinden i efterhand är komplicerat och dessutom riskfyllt. I praktiken kommer takbjälklaget att få en ångspärr på en kall sida med stor risk för kondens på dessa. Denna kondens kan skada konstruktionen allvarligt.
Hur skall jag då göra?
Idag ser jag två bra lösningar på detta problem. En passiv och en aktiv.
Den passiva är att i samband med en takomläggning isolera taket på utsidan med cellplast. Då får du allt organiskt material på vinden på en varm sida och klimatet blir i praktiken liknande det du har i boytan. Skall du göra om taket är det ett vettigt val. Kostar en del mer än att bara byta papp, läkt och pannor men är en ganska säker lösning.
Bilden lånad av Maco-Dach
Den aktiva lösningen är att ta kontroll på ventilationen på vinden. (hygrodynamisk avfuktning) Vår produkt TrygghetsVakten Vind gör precis detta. Genom att enbart ventilera vinden när det är gynnsamt använder man det befintliga klimatet för att hålla fukten borta. Om det fortfarande finns risk för mögelpåväxt tillförs det värme. Ofta en enkel installation. Mycket låg energiförbrukning ca 3 kWh per kvm och år.
